Hej därute

Jag vet att jag börjar bli riktigt kass på det här med att blogga. Dels beror det på att jag inte vart hemma senaste tiden, dels beror det på att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om. Det känns ofta som att det skrivs en himla massa meningslöst drabbel bara för att. Jag önskar att jag hade ett tema, en tanke med det jag skriver. Det skulle kännas så mycket mer meningsfullt då..
Så vad vill ni läsa om?

Ska iaf plita ner mitt inlägg om resan alldeles snart. Känner dock samtidigt en viss spärr. Det är så många runt om mig som inte mår prima ballerina och det känns som om jag strör salt i såren på dem genom att skriva och berätta om hur lycklig och göad jag är.
Jag hoppas innerligt att ingen tar illa upp. Jag skriver inte för att såra. Jag skriver för att förhoppningsvis blir någon glad för att jag är glad, för att jag mår bra och är lycklig. I slutändan så är det ju faktiskt mig min blogg handlar om. Ni kan ju välja att inte läsa..

Puss och kram

735 bilder tog vi i Rom.
Okej, man kan säker plocka bort 100-150 bilder pga av suddighet eller liknande, men ändock, så är det ett litet pyssel.
Jag lovar att välja ut mina favoriter och visa de för er!
I morgon kanske..! =)

Nu är det tydligen sovdags. Tillbaka till vardagen där tiden går alldeles för fort och jag blir stressad över allt jag inte hinner med.
Det känns som om livet springer ifrån mig. Jag känner mig "gammal" på ett sätt, men ung på ett annat. Det känns som om jag inte hunnit med något alls samtidigt som jag borde ha gjort det. Sjukt skum känsla som inte alls är något som jag är nöjd med.

Jaja, sov gott!

Helt sjukt hur fort tiden går.. Det är redan måndag inne på vecka nr 43 i ordningen. Nästa vecka är det höstlov, så efterlängtat hos både barn och personal. Inte för att jag är ledig, utan för att det blir något annrolunda. Det är inte som vanligt, lite lugnare, vilket är skönt.
Och snart snart så åker jag och min älskling till Rom. Närmare bestämt på torsdag. Just nu så pirrar det rätt rejält, det börjar kännas som på riktigt. Idag har jag hämtat hem en resväska, jag har tvättat lite av det jag ska ha med mig och i morgon så plockar jag det sista "hemifrån". Svårt att packa dock när man inte blir riktigt klok på vädret. I går 23 grader varmt, regnt och åska. Idag 18 grader varmt, regn och 8 m/s i vindstyrka. Varmt/ Kallt? Kjol/byxor? Jacka eller inte? Jaja, det löser sig nog. Angenämt problem på något vis.

Helgen då? Ja, i lördags var vi uppe i Avesta och spelade match. Vinst med 25-14 och det får vi väl vara helt nöjda med. Jag tycker att det är skitkul med resorna, bara det att det går så mycket tid. Åkte 12.00 i från Solna och var hemma 21.00...
I går så var jag "hemma" här i Solna hela dagen. Syster yster kom förbi en sväng med hunden, vi tog en promenad runt Råstasjön innan det blev lunch på Thaien. Godaste maten!
Fick också fina naglar inför resan. Tänk vad lite som behövs för att man ska känna sig lite "fräschare". Nu känner jag mig inte helt som en "lodis", som jag kan göra vissa dagar. Ibland så önskar jag att jag hade ett sånt jobb som krävde att jag "klädde" upp mig mer. Kanske man skulle känna sig finare än vad jag gör vissa dagar. Men men.. Jag trivs ju med det jag gör just nu!

Har en massa bilder också, men de får komma senare..
Nu ska jag laga mat till min älskling!

Puss och hej

Igår när jag kom hem fick jag föressten en mindre chock. Eller, ja, chock och chock.. utanför min dörr har jag haft en gammal zink-balja med ljung i. Nu har den ju fått stå där rätt länge utan att jag eller någon annan brytt sig om den. Och nu är den borta.
Frågan är nu, har någon snott den?
Har någon slängt den?
Eller vart fan är den?

Den står inte ivägen för någon, den har stått där i över ett år.
tycker kanske att oavsett vad som hänt med den, så meddelar man väl kanske vart man gjort av den..

Skumt.. mycket skumt..

Inte så kontsigt att hemma inte känns som hemma längre..

...Vid den här tiden, så håller jag nog på att förebereder mig för en middag på nåt trevligt ställe..
 Förhoppningsvis är det fortfarande lite varmt ute, så man inte behöver bylta på sig så mycket kläder.
Jag kommer nog att vara rätt trött, både för att jag varit uppe tidigt, men också för att jag vandrat runt hela dagen.
 Jag kommer att vara fruktansvärt lycklig, för jag får spendera hela dagen med min älskling, bara mysa, pussas och kramas och ha det underbart.
Om en vecka... Nedräkningen har börjat..

Ja, just det.. Glömde jag säga att jag ÄR I ROM när allt detta sker?
=D

Känner ni igen den där känslan som iaf jag kan få av att något bara är fel..
Jag fick den idag när jag åkte hem från jobbet. Känslan av att något har hänt..
Jag har i över en timmes tid försökt få tag på min pojkvän. Han svarar inte i telefonen, inte på sms ingenting.. För en halvtimme sen fick jag upptaget- ton?
Nu vågar ja inte ringa igen i fall att jag stör. Sitter i stället och är skitorolig för att det hänt något..
Nu har jag helt ärligt riktigt ont i magen..

Okej, så jag somnade 2 minuter in i filmen "Skruva den som Beckham" igår.. Vaknade tio minuter senare av att älsklingen skickade sms om att han skulle vidare ut, så då gav jag upp och gick och la mig. Somnade alltså vid halv elva tiden och är nu uppe... Jag vet att det finns dem som anser att 8 inte är tidigt, och egentligen inte jag heller, men jag hade ju kunnat sova betydligt längre om jag kännt för det.
Ja, jag måste ju ha sovit riktigt gott, för jag upptäckte nu att jag fått sms från C vid 00.00- tiden. Jag brukar alltid vakna av sånt, även om mobilen är på ljudlöst.. Tur att vi inte bestämde att jag skulle hämta honom, då hade han nog inte kommit hem än..! =)

Skitväder är det idag också.. Som upplagt för ännu en dag i soffan. Jag vill göra något! Ut, se världen osv osv.. Men, tydligen inte denna dag...
Tur att vi snart åker, ska bli så skönt att få komma bort.. Bara 8 arbetsdagar kvar nu! Och hoppas, hoppas att det är bra väder när vi är där..

Nej, kanske ska man krypa tillbaka ner i sängen och dra nåt gammalt över sig.. Känns som en sån dag idag..

Puss

Jag har inte spenderat min lördagskväll i soffan framför fotbollen som så många andra.
Jag spenderade min i köket med att diska, torka och städa. Jag får såna där ryck ibland och speciellt när jag är ensam. Det känns som om tiden går fortare då, om man gör något. Att bara sitta still är inte riktigt min grejj.

Så, med fotbollen i bakgrunden har jag alltså städat hela köket. När jag väl var färdig slog jag mig ner i soffan för att se sista 20 min på matchen.
Då gör Danmark mål.
Så, Sverige, skyll förlusten på mig.
Jag skulle helt enkelt hållt mig borta från teven minst 20 minuter till...

Nu känner jag att jag börjar bli väldigt trött. På datorn ligger en film och väntar på mig. Frågan är, ska jag se den nu och riskera att somna ifrån den, eller ska jag vänta tills i morgon och kolla på nåt annat på teven?
 Eller ska jag bara passa på att gå och lägga mig?

Frågan är också vad söndagen erbjuder? Jag hoppas på fortsatt fint väder iaf, skulle vara mysigt med en liten promenad kanske?
Ta med kameran och fota lite, det var längesen! =)
Måndagen, ja den erbjuder ju jobb och sen ska kläkammaren tömmas inför tisdagens ventilationsbygge... Och en massa, massa saknad...

Jaja, vi hörs kära läsare..

Efter en lång dag, sitter jag nu i soffan här i Solna och bara tar det lugnt. Känns som om jag flugit runt sen 7 i morse. Kanske är det mest för att tankarna flygit runt i skallen på mig om både det ena och det andra.. Jag har ju egentligen inte vart så speciellt aktiv idag.
Hur som, match mot Kungsängen. Spelade inte speciellt mycket, en 4-5 minuter totalt kanske. Gjorde två mål, missade 2 klara lägen vilket inte är bra. Skyller på att jag faktiskt varit sjuk och fortfarande inte är helt 100%, men men.. det kan bara bli bättre.
Matchen vann vi med klara 36-23 och kanske, kanske, så har det nu släppt. Kanske kanske har vi nu kommit på hur vi ska spela. Kanske Kanske, så kommer lite press att ramla av, både mig och mina lagkamrater.
Åkte hem och fick besök av min underbara kollega Hannah och hennes hundar. Hon fixade med lite jobb som vi har att göra tills på måndag, så nu är det klart! Toppen-bra jobbat!

Åkte till Solna och fick en liten stund med min älskling innan han skulle iväg på avslutning med fotbollen. Så nu sitter jag här hemma själv och det är rätt skönt faktiskt. Alltså, jag saknar C massor och skulle ju hellre vilja att han var här, samtidigt så ska jag ha en mysig kväll för mig själv med fotboll.
Just nu är det dokumentären "Huliganen- Danmarks mest hatade" på femman och jag måste säga att det är helt otroligt hur en människa så öppet och ärligt kan sitta och berätta så som han gör! För vem har inte tänkt tanken "Hur tänkte han egentligen" om det som han gjorde förra matchen mot Danmark.

Snart är det matchdags, ska börja förbereda mig mentalt! =)
På återseende

...att man måste nå botten för att ta sig upp igen..
Hur gör man om man hamnat i något som känns bottenlöst?

Jag är hungrig.
Men får vänta med att äta tills efter träningen. Ska iväg och handla snart och det är ju bra att jag är lite hungrig då.. lättare att komma på nåt att äta då.
Är iofs rätt sugen på en pastasallad med räkor och sånt gott. Kanske man skulle göra nåt sånt? Kan ju inte ta så lång tid?

Jaja, slänger in lite bilder på god mat som avnjöts i helgen!

Samtidigt så vet jag att jag har världens underbarast pojkvän, som gör mig till den lyckligaste som finns.
Ingen har någonsin fått mig att känna att livet har en mening så som nu.
Min älskling, du är den finaste som finns!

Jag vet inte varför, jag känner mig bara väldigt otillräcklig just nu. Otillräcklig som tränar, spelar, flickvän, medarbetare, fröken, kompis, kollega..
Känner inte att jag fyller någon viktig funktion, utan mest bara är där.
 
Kanske beror det på att jag har för många bollar i luften, att det mesta bara blir pannkaka av allting.. eller är det så att jag är i behov av bekräftelse?
Jag vet inte..

Kanske beror det bara på att jag just nu mår allmänt skit.. Ont i huvudet och nacken, ja mest i hela kroppen, kanppt någon röst.. hostar mig knäpp, halsont om vartannat..
Feber?
Nja, kanske..

Ingen träning för mig ikväll, måste ju dock lik förbannat sitta här tills klockan blir 20.30 för att sen åka ner och hålla i en träning för ja, vilka då?

Ja, jag glömde ju faktiskt nämna något om hur min helg började den här veckan..

Igår träffade ja min kära vän T i Mörby C för en liten snabbfika. Alltid lika trevligt att ses och nu extra trevligt eftersom jag fick se hennes fina mage! I januari kommer en liten sötnos och det ska bli så roligt tykcer jag! Spännande att höra alla tankar och funderingar, allt som ändras i hennes liv så där på bara ett par månader! Just nu känns det som att alla ska få eller precis har fått barn. Tycker fortfarande att det känns konstigt, men jag kanske behöver vakna upp och inse att när man är 26 år så är det faktiskt så. Jag är inte 22 år längre och "ung". Jaja, kul är det iaf!

Åkte vidare till mamma och pappa och åt middag. Allihopa var där och det var längesen jag träffade alla på samma gång! Mysigt värre!
Åkte hem och var fruktansvärt trött, en typsik fredag alltså. Somnade gott med fruktansvärd ont i halsen, va uppe vid 4-tiden och somnade sedan om igen. Nu när jag vaknade så hade jag inte lika ont i halsen, dock känner jag mig lite seg. Har knaprat lite ipren och hoppas på att jag piggnar till mig lagom till matchen. Hatar att åka till matcher och inte känna mig 100%. Det blir liksom kollision inom mig, när hjärnan och adrenalinet vill en sak och resten av kroppen en annan. Frustrationen blir stor.

Min snygging är på väg hem från Öland nu. Så snart, snart får jag träffa honom igen och bara mysa massor! Det är helt sjukt egentligen hur man kan längta och sakna så mycket på bara ett par dagar. Eller, ja ett par timmar, för jag känner ju likadant så fort jag åker till jobbet. Jag har inte alls kommit till det där stadiet då jag önskar "ensam-tid" eller att få göra annat med andra. Visst, det är kul en kort stund, men just nu vill jag göra allt med C, om det så handlar om att köpa en liter mjölk på Ica. Och då har vi ändå träffats varje dag i över 2 månader. Måste ju tyda på något bra! =)

Det är rätt roligt att ha bloggen och kunde gå tillbaka i tiden. Tillbaka till tankar oavsett om de är postitiva eller negativa. För ett år sedan, så var jag rätt negativ, nere och inte alls så som jag är idag. Idag mår jag bra, är lycklig på många olika sätt, upp över öronen förälskad, kär, och bara härligt glad!

Det var jag inte för ett år sedan. Då var det på nedgång (kanske någon form av vetskap av vad som komma skulle?) och i dag så kan jag ju säga att det var det absolut bästa som kunde hända som hände då. Visst, jag hade väl kanske önskat att jag inte hade behövt bli så fruktansvärt kränkt och så, men det som hände efteråt var viktigt för mig. Det var viktigt för mig att få vara själv, bo själv och upptäcka att jag kan själv. Jag klarar mig, oavsett vad som händer. Jag har vänner och familj som ställer upp i vått och torrt. Det gjorde mig starkare än någonsin!
Och även om jag idag kan känna mig svagare än någonsin till och från så vet jag att det är av bra saker. Jag älskar anledningen till det och då går det att lättare "förstå det".

Nej, nu ska jag ner till tvättstugan och lägga in det sista i tumlaren, sen packa väskan för matchen, packa lite andra saker och sen göra mig redo för match.
Ses i Vallentuna klockan 16.00?

Puss och hej

...kanske jag ska ta och berätta om förra helgen.. Ja, för jag hade ju faktiskt en riktigt härlig helg förra helgen..=)

Började fredagen med att åka hem till C för att sedan fortsätta ut till Sundbyberg och middag på en indisk resturang där tillsammans med Cs 2 kompispar. Mycket trevligt faktiskt, urgoa människor!

Jag tycker alltid att det är så himla nervöst att träffa vänner till folk. Av nån anledning så tror jag att jag ska bli bedömd. Bedömd på alla sätt.. Hur jag är, vad jag gör och hur jag ser ut.
Jag vill ju vara den absolut bästa jag kan. Jag vill ju att vänner ska tänka att jag är helt rätt. På alla sätt och vis. Jag får en enorm prestationsångest av detta vilket gör att ingenting blir bra. Så, i fredags, då passade absolut inga kläder. Inget såg bra ut. Inget kändes bra. Hur som, kom iaf iväg och jag hoppas verkligen att jag "lyckades"..
Det verkade iaf som att Cs kompisar var väldigt jordnära och härliga människor, så jag undrar egentligen vad jag var nervös för...

Lördagen innebar sovmorgon, eller ja en stund iaf. Vi fick ta en liten tripp på morgonkvisten, vilket var himla mysigt. Sen började förberedelser inför kvällen och Ladies Night. Samma klädproblem om ändå inte av samma anledning. Jag skulle så gärna vilja att någon lärde mig klä mig. Att se snyggt klädd ut utan att vara för uppklädd t ex. Hur fan gör man det? Eller är det så att allt känns uppklätt för mig då jag lallar runt i jeans och munktröja hela dagarna?
Nej, så där stilrent och lagom, det skulle passa mig bra..
Hur som, Ladies Night blev en helmysig kväll tillsammans med mamma och syrran, samt syrrans sambos mamma och systrar. 6 tjejer på äventyr i Globen alltså. Jag har en massa bilder men väljer att ta dem vid ett annat tillfälle..
Iaf, gillar Micke Tornving en hel del, Andreas Johnsson har sjukt bra låtar och aldrig förr har jag tänkt på vad en text betyder för en låt så som Martin Stenmarks gör. Att sjunga med sån inlevelse i låtar som han skrivit själv vad mäktigt..
Som sagt, en trevlig kväll, väl värt ett besök..! Så, får du chansen, ta den!







Söndagen innehöll även den en härlig sovmorgon. Klockan 16 serverades middag hos c föräldrar tillsammans med hans bror och familj. 3 härliga tjejer, med massa vilja och energi. Full fart hela kvällen och var jag inte trött innan jag åkte så blev jag det efter. Härligt!

En härlig helg!

Nu väntar ännu en helg, tiden går så fort. I morgon är det derby mot Vallentuna, sen spelar brosan match och efter det ska jag till älsklingen, som kommer hem igen! Har längtat massor!

Ha en underbar helg nu!
Puss

Jag har de senaste dagarna fått veta att två personer i min vardagliga närhet ska separera från sina respektive. Av två helt olika anledningar, båda dock lika överraskande för mig.
Sånt här sätter igång tankarna på mig.

Är det verkligen så att man kan träffa en person som man är tillsammans med resten av livet, eller är det något urgammalt som växt bort hos oss?
Jag vill ju tro på kärleken. Tro på livskamrater, själsfränder och allt sånt där som man matats med sen man var liten. Att man hittar den och lever med den i alla dagar... Har jag fel?
Dagens samhälle får mig att tvivla. Och det gillar jag inte.

Jag hoppas iaf att jag har rätt. Att kärleken finns därute. Och jag hoppas att jag har hittat den.


Jag lider med dig och hoppas att du förstår att det inte är ditt fel på något sätt. Svaga människor klarar inte av starka och bra människor. Det skapar panik i deras sinnen. Därav svaga människor!

Sitter hemma för en gångs skull.. Ska spendera tiden här tills på lördag.. känns sjukt konstigt faktiskt, känns inte som att jag är hemma alls. som om jag vaktar någon annans stället..
2 månader och hemma känns som borta. underbart visserligen men ändå konstigt.. Att ens hem sen 2 ½ år tillbaka inte känns som hemma. Frågan är ju iofs, har det någonsin känts som mitt hem? Hälften av sakerna här är ju inte ens "mina"..

Älsklingen är bortrest och här sitter jag och saknar som fan. Kanske är jättelöjligt egentligen, jag menar, jag borde ju kunna klara mig själv. Men det går ändå inte att skaka bort den där känslan. Känslan av att något fattas mig, om än bara tillfälligt. Känslan av att jag inte kommer att kunna somna ikväll så som jag gör andra kvällar.

Hur som, kom i väg i skaplig tid från jobbet och åkte till Täby C för att se om det fanns någon ledig klipptid på det nyöppnade stället där. Fick tid halv sex, strosade runt lite i Täby C innan. Köpte nya vantar, för nu är det ju praktiskt taget vinter ute... =)

På tal om vinter, så har dem fin kampanj på Uggs på campadre.com just nu. Jag som så gärna vill ha ett par såna! Dock märkte jag idag att plånboken inte vill samma som jag och att jag bör spara alla slantar jag kan inför Rom- resan. Roligare om man kanske faktiskt har pengar med sig..



Vill ha - Vill ha - Vill Ha

Nu ska jag göra mig klar för träning, ska dock vila min axel idag inför match på lördag. Stelhet och mindre smärta kanske inte är så bra att reta upp ännu mer..

På återseende!