Svine- flu..?

Igår tog jag den berömda sprutan.
Idag är jag hemma från jobbet.
Vaknade inatt av att jag höll på att frysa ihjäl trots att jag låg inlindad i mitt varma täcke. Fick gå upp och klä på mig för att sedan återigen krypa till sängs. Tog ett bra tag innan jag somnade.
Vaknade upp i morse med sån värk i hela kroppen. Det kändes som om det brann i alla leder och som om musklerna inte ville bära mig. Valde att stanna hemma och vila, vilket verkar ha gjort susen. Känner mig lite piggare nu även om jag inte känner mig frisk. Att sova till 13.30 verkar ha vart bra.


I övrigt så känner jag en sån stark känsla av otillräcklighet. Som om jag har något att leva upp till som är omöjligt. Jag kommer inte kunna vara nåt annat än det jag är, och det känns inte som att det räcker. Jag känner att jag gör folk besvikna, för att jag inte lever upp till det som önskas.
Vad har jag presterat i mitt liv? Vad har jag gjort som folk kan titta på och vara stolta över? När kommer någon säga att jag är stolt över dig?
Troligen aldrig. Det finns inget i mitt liv som kan mätas i prestation. Mitt jobb kommer aldrig att generera något i prestationsväg.Det jag gör där kommer inte att märkas.
Jag hatar de här känslorna. Men jag vet inte vad jag ska göra åt dem.

Ska sova lite till nu, känns som om det kanske är det jag är bäst på. Gömma mig under täcket så ingen ser.

Kommentarer
Postat av: Hannah

Oj, Therese...Det är så mycket jag är stolt över dig för. Det finns så många egenskaper hos dig som gör att jag aldrig glömmer dig!

Jag är stolt över ditt sätt att alltid hantera barnen med respekt och glädje, även om du tillrättavisar. Jag är stolt över hur du alltid ser lösningar. Jag är imponerad av din förmåga att alltid komma ihåg allt. Jag är imponerad av ditt lugn. Ja du, det finns så mycket jag har lärt mig av dig, så det får fan inte plats på denna sida! Tack för allt, skruttan!

2009-11-20 @ 17:00:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0