I morse när jag vaknade för 4 dagen i rad långt ifrån den vanliga tid jag brukar gå upp reagerade min kropp faktiskt. Den undrade va fan som pågår, är det inte dags för jobb- mode snart?

Jag kan ju tänka mig, att mina vanor sitter håradre än vanligt numera. Jag märker ju det, speciellt sista veckorna, att jag inte sover lika bra och vaknar ofta för att kolla klockan.. Oftast är detta runt 5- tiden, dvs lagom tidigt för att ändå kunna somna om och sova lite till.. Inte alls så roligt dock, då jag gärna sov oavbrutet till sju.

Jag har ju heller ingen back- up, dvs någon annan som ändå ska upp och som kan ifrågasätta om jag inte borde vakna snart. Dvs, skulle jag stänga av väckarklockan eller liknande, ja då sover jag. Och då sover jag säkerligen länge. De skulle alltså få ringa från jobbet och väcka mig, vilket skulle vara en marddröm, så ja, istället för det, så vaknar jag klockan 5 och kollar klockan. kollar att alarmet är rätt inställt. Ställer ett extra, bara för att..

Andra vanor jag dragot på mig, som jag kanske berättat om förut är bil-lås-nojjan. Den innebär att jag, när jag krypit ner i sängen och gärna börjat somna in, inte kommer ihåg om jag låst bilen eller inte. jag kan tänka länge och väl på detta och ja, enda sättet att ta reda på saken är ju att klä på sig och ta sig ner till bilen.. I vintras, ja då var det ingen höjdare att gå ut klockan 00.20 på natten för att upptäcka att bilen var låst. Det är det iofs inte nu heller, men jag har ju en strategi som fungerar bra för mig. varje gång jag låser bilen så tänker jag aktivt tanken "Jag har låst bilen". På så sätt så finns den där. Skulle jag bli osäker, så går jag tillbaka och låser en gång till, bara för att.

Nästa nojja, är "tappade- jag- bilnyckel- nojjan". Jag har nämligen tappat bilnyckeln en gång. Utanför ytterdörren. När jag skulle ta upp mina andra nycklar. Nu är det ju inte så att jag inte upptäckte detta typ 10 sekunder senare. Den lilla grejjen satte sig dock så pass mycket, att jag även där måste gå upp för att kolla om bilnyckeln ligger i jackfickan. Detta moment följs alltid utav 3 meters gång i mörket med en ångest uppbyggande när det gäller "Tänk om.."
Ja, nyckeln, den ligger ju där såklart. Håller på och jobbar på en bra strategi här... Inte hittat den bästa ännu.

Nej, enough med nojjorna.
Har fortfarande inte ätit. Sitter och funderar på om jag ska skippa tvätt-tiden jag har om en halvtimme. Det är ju faktiskt så att det inte är så mycket tvätt, och inget livsviktigt.. Jag känner helt enkelt inte för att tvätta..
Funderar på om jag ska åka in till stan en sväng. Har ju ett 300:- presentkort som kan handlas upp?
Det sägs också att solen skiner i Vaxholm, en glass kanske?
Vad vet jag..
Det är söndag och
Jag Gör Som Jag Vill!