Jag har under dagen/gårdagskvällen fått 3 frågor om bloggen min.. Har jag slutat blogga? Nej, sanningen är den att jag har varit upptagen av en annan blogg, nämligen den som handlar om laget och handbollen. Den tog rätt mycket tid i början och sen så fick mitt skrivande plötsligt en mening. Dock också rätt direkt ett slut, för det krävs inte mycket för att tappa suget..
Så där står jag nu, jag har egentligen ingenting att skriva i någon av bloggarna.

Så, mitt liv har ju i alla fall rullat på som det ska.. Har fått lite saker att se fram emot...! Det gör att det är lättare att se framåt.

 London i November?

 Gambia i Januari?

 Östkusten i USA i Juni/Juli?

   Med Wilmington, North Carolina som höjdpunkt!

Ingen av resorna är bokade ännu.. En del är på G, andra längre bort. Gambia t ex, är inte alls speciellt nära.. Men ändå med i beräkningen.


Jag hoppas nu hitta något bra sätt att sprara pengar på. visst finns det saker att dra in /dra ner på, det är ju bara det att hitta ett bra sätt att se att pengarna växer och inte lägga dem på andra saker istället. motivationen borde ju finnas där, eller?

I övrigt så jobbar jag.. Mycket.. Jobbet finns i tankarna nästan hela tiden. Det handlar om lösningar, idéer och tankar. Jag saknar min kollega något enormt, det märks tydligt när man inte ha den där.. Inte bara det att det är en trygghet som inte finns där, men så mycket annat! Bolla idéer, prata av sig och trivas och tycka det är kul! Det är inte samma sak när du inte är där!
Jag vill dock att du ska se till att ta dig tid att bli frisk! Inget på jobbet är värt att riskera din hälsa! =)

Nej, nu är det dags att sova.. Träningen börjar gå ur kroppen.. Känner att tröttheten rullar in och kanske, kanske, får jag sova underbart gott en natt till!
I morgon kommer Patrik hem.. Då är det slut på friden! =)

Puss och god natt!

Lasse är den typen du älskar att hata. Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga. 

När någon frågade honom hur han mådde svarade han: 'Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'. 

Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Lasse där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen. 

Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Lasse och frågade honom: 'Hur lyckas du?' 

Lasse svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.' 

Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. 

Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.   

Jag väljer de positiva sidorna i livet. 

'Säkert, men det är inte fullt så enkelt', protesterade jag. 

'Det är det', svarade Lasse. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen. 

Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. 

Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. 

Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.   

Jag funderade över vad Lasse hade sagt. 

Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det. 
Många år senare hörde jag att Lasse var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast.  Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Lasse utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen. Jag träffade Lasse ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: 'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?' 
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan. 

'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter', svarade Lasse. 

'Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva'. 

'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag 

Lasse fortsatte: 'Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något. 

Vad gjorde du då?', frågade jag. 

Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig', sa Lasse. 

Hon frågade om jag var allergisk mot något. 

Ja', svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.   Jag tog ett djupt andetag och ropade: 'Tyngdkraften'. 

Genom deras skratt sa jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'. 

Lasse överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning. 
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. 

Inställningen är, trots allt, allt. 

Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga'. Matteus 6:34 

Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår. 

Nu har du två valmöjligheter: 

1. Radera detta 

2. Vidarebefordra det till människor som du bryr dig om. 

Jag hoppas att du väljer alternativ 2. Det gjorde jag. 

Subject: När det känns för j-ligt, tänk så här..... 

Jag är tacksam...... för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han 
hemma och inte ute på gatorna. 

....för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb. 

....för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
                         
....för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
                         
....för att gräsmattan behöver klippas , fönster tvättas och hängrännor  som måste rensas, jag har ett eget hem. 

....för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen. 
                         
....för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt. 

....för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil. 

....för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt. 

....för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra. 

....för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig. 

....för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt. 

....för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever. 

....och sist men inte minst för att jag får många mail, för det betyder att någon tänker på mig.

Tänkvärt!

Hej Therese!

Hoppas att allt har lagt sig lite för dig nu och att du kan få lugn och ro en stund. Jag vet att det varit en tuff vecka på många sätt, kom dock ihåg att mycket du gjorde var bra! Ditt lugn och din känsla för situationen läste det så bra som du kunnat gjort.
Att saker händer kan man inte förutse, oavsett vad du gjort eller inte så hade det hänt i alla fall.. Olyckor sker, tyvärr...

Jag vet inte vart du står i livet när du läser det här nästa gång, kanske ser du saker med andra ögon är just nu. Kanske är det här något som river upp minnen. Kanske är det här det bästa som du kan läsa just nu. Hur som helst, minns hur det kändes att skriva och vad bra det blev att du fick ur dig det du ville..

Ibland behöver tankarna bara landra någonstans.. Ibland finns det massor som vill ut. Ibland vill man bara prata.. Men när det inte finns någon att prata med, är det bra att skriva. Det är ju därför du gör det just nu... Skriver, låter orden, tankarna, känslorna rinna ur dig.. Inget har troligen någon mening för någon annan än dig själv och den som vill veta mer får fråga.. Annars är det här bara terapi... Om ett par dagar kommer det att kännas bättre även om det i dagsläget inte känns så..
I morgon är en viktig dag igen.. Jag vet att du helst av allt önskade att du inte var själv att ta emot det.. det kommer nog gå bra. En dag kommer du att kunna titta tillbaka på de här veckorna och känna en enorm stolthet över det du presterat. Du har höjt din nivå avsevärt, kanske mer än bergärt.. Det kommer krävas så mycket mer för att komma upp till nästa..

Det finns ju ljuspunkter också! Underbara människor i din  närhet som hjälper till. Tuffa tider öppnar nya dörrar och du har träffat människor som är fantastiska! Ta med dig det och tänk tillbaka dit när det finns tillfälle!

Ta nu en stund för dig själv.. Snart är det dags för en ny dag.. Det kommer bli bättre!

Jag är helt, över öronen förälskad!

Jag berättar mera sen!

Ja, om ett par timmar ska jag gå upp.. Ska fotas med laget, straxt innan 09.00 för att sedan hinna iväg till Gustavsberg för att spela träningsmatch. Och vet ni vad, JAG SKA SPELA! Haha! Det hade ja inte planerat, men när coach frågade hur jag tänkt göra i morgon så sa ja att ja kan ta ett par byten.. Mest för att se hur det funkar.. Och nån gång måste ja ju testa.. nu har jag tränat flitigt sen första veckan i augusti, dvs över 4 veckor.. Ja har ju utövat både närkampsspel och skott på träningarna.. Banne mig om det inte ska fungera i morgon..!

Efter det bär det av till hemlig destination för att fixa i ordning inför lagkvällen.. Jag har nu på kvällskvisten handlat, kokat potatis och fixat.. I morgon blir det stressigt värre, men så får det vara.. Hoppas alla blir nöjda och glada bara! Jag tror det!

Nej, man skulle kanske sova lite.. Kan ju vara bra att vara någorlunda pigg i morgon!

Puss och Gonatt!

Kom igen, har du 300 000 över? Skänk denna till mig! =) Underbar!

*LÄNGTAN*

Hej alla!

Hoppas att ni har det bra!
Sitter här hemma och gör allt för att jag inte ska sova.. SKulle utan problem kunna sova nu, dock är det ingen bra idé.. Blir så svårt att somna sen då..
Min dag har väl varit okej.. Det finns fortfarande så mycket som irriterar mig och folk som irrirterar mig.. Det kommer kanske bli bättre, men jag vet inte.. Jag är dock så himla glad att jag har min underbara arbetskamrat Hannah, utan henne skulle jag nog inte stå ut många timmar på jobbet.. =)

Eftermiddagen blev ju en riktigt fin en! Jag älskar hösten när det är soligt och mysigt! Alla färger som smälter ihop så bra med solskenet..Det är  något speciellt, och dit längtar jag!
Regnet och rusket däremot kan jag klara mig utan..

På lördag är det dags för min och Maries lagkväll..! Bäst att inte skriva för mycket här, eftersom det kanske är nån som läser detta, men det kommer bli skojj! Hoppas på bra väder!

Dags att glo lite på teve!

lite planer för damlaget och runt om.. Ska se hur jag ska formulera det bara, så att det faller väl ut i deras öron.. Det jag planerar alltså..!

Hoppas Hoppas Hoppas att det kan ge något bra!

Nu ska jag sova... är så trött, fast ändå inte..! Övertrött tror jag det kallas..!

Jag gillar när man åker till nåt ställe för att handla och man går därifrån med det ena fyndet efter det andra.. Det här är helgens fynd:
(Ursäkta dem dåliga bilderna..)



Dagens skörd av plastpåsar..



Mitt nya regnställ från McKinley, perfekt till all utetid på jobbet..! 400:-, Intersport



UGG- imiterade tofflor, som nog kommer användas som ytterskor.. Spela roll... Från Topshop, 269:-



Mys-skön Fleece från Everest,  SportOutleten i Barkarby 149:-



Lång Dunparkas från Peak Performance



Kort Dunjacka från Peak Performance



Hade även köpt dessa mysiga strump-tofflor på Topshop, men dem gick Lizzie-döden till mötes..! Eller iaf toffsarna..

Nu ska jag bara hitta plats i garderoben för alla jackor!
=)

Jag vet inte riktigt men det känns inte bra.. Eller, refrase, handbollandet känns bra.. Det är allt runt om som inte känns bra.. Det finns inget ställe som jag känner mig så ensam på som där..

Förra året, när jag fick hoppa in som tränare, hade jag exakt samma känsla. Eller, ärligt talat, så har jag känt så sen jag började.. Jag tror inte att jag haft en riktig kompis inom handollen någonsin.. Första tiden i Täby, ja, då var jag ju inte ens välkommen. I Sleipner var det svårt att bli kompis med någon då jag bodde så långt bort i från dem.. Där, hade jag om inte annars, den bästa tiden av alla handbollsår.. I Vallentuna hade jag det helt okej också.:! Hade ju två av mina klasskompisar i samma lag..
Tillbaka i Täby så har jag år efter år ramlat runt på mitt spel. Jag har aldrig kunnat förlita mig på lagkompisar som stöttar upp.. Är jag inte där så är det ingen som bryr sig.. Nu är det ju dock så att jag är alltid där.. Oavsett om jag tränar eller inte, så är jag där..
Just nu har jag ingen roll alls.. eller, jag har kanske för många roller.. Fast ingen som jag skulle vilja ha.. Jag känner mig inte önskvärd som kompis, som spelare eller på något sätt för den delen.. Det känns inge kul att komma ner till en träning och känna sig utanför.. Va har ja gjort för fel?
En dag som denna så skulle jag kunna sluta rakt av.. Vad skulle det spela för roll.. Det är ju ändå bara mig det drabbar..

Alltså, helt allvarligt.. Hur skönt som helst med tystnad, jag har fattat det!  Just nu lyssnar ja på grannen, som spelar någon form av musik.. Det är dock bara en massa dunkande i väldigt konstiga rytmer.. Helt sjuk irriterande..! Hur fan ska ja kunna somna när jag måste lyssna på detta? Inte ens teven överröstar ljudet..!

Blä för respektlösa grannar..

Jag har precis kommit hem.. Hem till en ensam mörk lägenhet där bara katterna håller låda.. Hem till en lägenhet där ingen teve är igång, inga lampor tända och bara tystnaden som sällskap..

Och tro det eller ej, men det var underbart..! Det var så skönt att bara få vara, tystanden och jag.. Kika ut genom fönstret och se mörkret..!

Jag upptäckte så mycket nya saker, vilka ljud som hörs och inte... Man lär sig uppksatta tystnaden när man inte är med den så ofta.. Det fick mig att fundera:
- Varför väljer vi bort den underbara tystnaden för så mycket ljud hela tiden? Hur ofta tar Du dig tid att njuta av tystnaden?

Jag själv skulle nog kalla mig lite allergisk mot tystnad.. Jag befinner mig ju dagligen i ljud, ganska så höga såna.. När jag åker bil på morgonen är det hög musik som gäller.. Likaså hem..

Samtidigt, så inser jag ju nu när jag sitter här och skriver varför det är skönt att ha sina egenvalda ljud.. Grannen spikar i väggen, 22.13 en lördagskväll.. INTE OK! =)

Äntligen, äntligen är det fredag! Veckan har gått så fort, det är ju fördelen med intensiva dagar.. För första gången den här veckan tror jag att jag kan sitta ner och ta det lugnt..! Jag är själv hemma, Patrik är hemma i Västerås... Jag mumsar (?) ravioli och ska snart äta lite paj.. I morgon är det halvmaran, det ska bli kul!

Ja, som sagt.. Själv hemma, lyx tycker jag.. Även om ja det är mysigt när vi är två här hemma, så är det så skönt att få vara själv ibland.. Sprida ut sig i sängen, leka hur mkt jag vill med fjärrkontrollen och bara vara med mig själv.. ! Härligt!

Har varit och tränat i kväll också.. Vet inte riktigt vad jag tycker om det här med fredagsträningar.. På nåt sätt så gillar jag det..! Det är skönt att få ta ut det sista lilla ur kroppen och sen bara komma hem och få vara ledig! Duscha och mysa ner sig i soffan med nåt gott..
Idag var dock första gången som jag blev påmind om min rädsla för att gör illa mig igen. Jag vill inte, jag vill kunna köra för fullt.. Dock litar jag inte på vissa i laget. Det känns som om för många är för oförsiktiga och framför allt, oförstående- nästan som om dem är ute efter att skada.. Det är skillnad på såna som försvarar tufft och dems om försvarar fult... Det är stor skillnad på dem som be om ursäkt och dem som småler..  jaja, det lär gå bra..

Nu ska jag äta lite paj och kolla film..
Puss