Jag funderar på att göra slut med en del "vänner". Folk som man ska krusa för, alltid  fråga men aldrig få motfrågor. Folk som bara svarar på tilltal och knappt det. Det tar så mkt energi i från mig att alltid undra och oroa mig för om jag gör rätt och fel.

Jag trodde, att trots allt som hänt i mitt liv, alla roliga och tråkiga saker jag vart med om, så skulle jag iaf ha vänner kvar. En sa till mig en gång, att oavsett, så är vi vänner för livet. Idag känns det inte så.. Inte med dig, inte med nån. Det är väldigt få människor som jag kan se vara mina vänner om 5-10 år. Och det gör mig så ledsen... Jag trodde, att den tid som jag gett er skulle vara värt.. Men jag vet inte.. Jag vet ingenting längre..

Jag trodde också, att min uppmaning om minnen skulle ge mig en liten bekräftelse på att jag betyder något för er. Att det finns något värt att minnas.. men nej..

Jag vet inte vad som är värt och inte längre..