11 timmar kvar...
Jag tillhör ju den skara som tycker att det ska bli spännande och kul! hela grejjen för mig rätt fascinerande.. Jag vill veta vad som är trasigt därinne och vad man tänker göra åt det.. Dock ger jag mig själv rätten att ändra mitt uttalande efter operationen..
Har nyss duschat i desinficierande tvål.. känner mig ren som attan och luktar sjukhus lång väg.. Men vad gör man inte? =) sak packa lite och sedan krypa ner och försöka sova lite.. ska ju trots allt upp så himla tidigt i morn och duscha i mera sjukhustvål innan mamma hämtar mig klockan 7..
så, wish me luck..!
before...
Jag fick plötsligt..
Det är ju uppenbarligen något som är riktigt fel därinne.. skönt att få dett utrett och åtgärdat.. folk frågar mig om jag är nervös osv.. borde jag vara det? är det "fel" att tycka att det ska bli väldigt spännande?
jag tycker det.. ser fram emot det hela..! bli ompysslad lite..! alltså, på sjukhuset..!
ha tiden efter rätt planerad också.. ska försöka komma in i någon slags vana om att promenera, och promenera långt.. minst en timme varje dag.. ska i största möjligaste mån gå dit jag ska ta mig.. är det fint väder ska jag försöka gå så långt ja kan..
Ska också lära mig göra så mkt som möjligt med vänster hand..ja ska göra allt det som inte brukar, skriva, borsta tänderna, vrida nycklar osv.. detta borde ju stimulera min högra hjärnhalva, vilket ökar kreativiteten osv.. måste ju bli underbart!
jaja, får se om ja har samma inställning om ett par dagar..!
Du vet inte vad du har förens det är borta...
Är det som händer mig ödets ironi? Eller meningen med livet? Jag vet inte, men saker händer iaf..!
Tänkte försöka få lite fart på den här bloggen.. kan kanske behövas nu när jag ska vara sjukskriven så länge.. få ventilera av sig lite..
11 dagar kvar till operation... endast 7 dagar kvar med barnen.. det känns mindre kul.. känns som om vi var inne i en riktigt period, där fritids var urkul, nästan som på den gamla goda tiden.. personalomsättningen har resulterat i att jag har fått bra kontakt med barnen, och då ska jag bort? var väl inte riktigt så jag hade tänkt det.. men men, jag måste ju tänka på mig själv också.. det är ju faktiskt så att det är tänkt att min kropp ska hålla x antal år till.. det som här och nu bör nog inte avgöra den framtiden.. för hur det än är, som kommer chansen att komma åter.. det kommer flera barn, flera möjligheter att påverka, flera idéer att genomföra...
Kändes riktigt bra idag när en betydande person på mitt jobb gav mig ansökningspapper till ett betydande uppdrag..! får använda mina hjärnceller och knåpa ihop något riktigt bra.. Och även om jag kanske inte har en chans, så betyder det oerhärt att ens få den omtanken..!
har funderat rtt mycket på de små sakerna som händer i mitt liv, som ibland är helt avgörande för hur en dag ska bli.. t ex: en morgon när jag åkte till jobbet, saktade jag ner och släppte ut bussen från hållplatsen, trots att jag hade företräda.. som svar på det fick jag den välkända "tack-blinken" . Kändes toppen..! alla såna små saker, gör så mkt..! Eller när man kommer in i lunchmatsalen och upptäcker att det finns keso på salladsbordet! Jag måste väl säga att jag kanske är bortskämd med allt positivt som jag upplever på jobbet.. alla kramar, snälla ord och fina brev.. det finns mycket i min vardag att bli glad för..!
ska ta med mig de tankarna när jag nu kryper till sängs..!
På återseende..!
